”Plocka isär” en stereomix med Roland R-Mix

Roland har lanserat ett intressant program som heter R-Mix. Med detta kan man visualisera olika komponenter i ett ljudförlopp. Roland kallar dessa komponenter för ”harmonic matter”, alltså harmonisk materia, eller harmoniska byggstenar. Dessa separata byggstenar ska man kunna modifiera separat, utan att påverka omkringliggande ljud. T.ex. lägga på effekter, panorera, ändra volym eller helt ta bort. Detta låter ju väldigt intressant, men som vanligt återstår att se (eller höra) hur bra det fungerar i praktiken.

Minns någon programmet AudioSculpt? Jag tycker idén låter likartad. Här är en skärmbild från AudioSculpt, som för övrigt verkar uppdateras fortfarande:

audiosculpt

Och en skärmbild från Rolands R-Mix:

R-Mix

Grundläggande: Kompressor

Den ursprungliga (och vanligaste) användningen av en kompressor är att jämna ut skillnaderna mellan starka och svaga ljud i ett ljudförlopp. Ett vanligt exempel är när en sångare spelar in sin röst. På grund av vår mänskliga förmåga (och fallenhet) att nyansera oss (jämfört med en maskin) så kommer troligen ljudstyrkan i sångarens inspelning att innehålla ganska stora variationer. Detta tycker vi oftast är fint och bra, inte minst om vi sitter och lyssnar i samma rum; alltså vid ett akustiskt framförande.

Men om man håller på att spela in t.ex. dansmusik med hårt processade elektroniska instrument, så riskerar sången att drunkna i den övriga ljudmassan, vid de svagaste sångpartierna. I detta läge kommer kompressorn väl till pass. Om man ”trycker ihop” sånginspelningens dynamik, så att ljudstyrkan är nästan konstant (oftast bara nästan, för att behålla lite av den organiska känslan) och höjer sångvolymen lagom mycket, så kommer sången att höras lagom starkt hela tiden; utan att dominera för mycket, och utan att försvinna. Man lär faktiskt knappast hitta någon sånginspelning inom dagens lite mer mainstream-betonade produktioner som inte använder kompression på sång. Så vanligt är det.

Och sång är alltså bara ett exempel; man kan förstås komprimera vad man vill.

Utöver denna grundläggande funktion, kan man använda en kompressor på andra, mer kreativa sätt. (Man kan påverka ett ljuds spektrala, klangfärgsmässiga karaktär över tid, färga och skulptera ljudet, ofta genom att pressa intällningarna nära max.) Men det ligger utanför denna grundläggande genomgång.

Rent praktiskt, om vi tittar på bilden nedan, så sänker en kompressor ljudstyrkan (gain reduction, se siffra 1) när denna når ovanför ett tröskelvärde (threshold, 2) med en viss mängd (ratio, 3). Sedan kan man själv manuellt höja den allmänna volymen (4) , eller låta kompressorn göra det automatiskt (makeup gain, 5). Med reglaget Attack (6) bestämmer man hur fort kompressorn ska börja arbeta (alltså sänka volymen) vid en stark ljudimpuls, och med Release (7) hur länge kompressorn ska fortsätta att sänka volymen, när ljudstyrkan sjunkit under tröskelvärdet.

kompressor

Ljudfil utan kompression:

utan kompression

Samma ljudfil med viss kompression:

med kompression

Gratis: alphakanal automat

alphakanal automat

Denna synt från tyska alphakanal (Stefan Kirch) är ett litet underverk när det gäller att göra stökiga, skitiga noisebetonade ljudförlopp. En fin funktion är att man kan trycka på en slumpknapp som ställer in syntens alla ljudinställningar på individuella slumpvärden. Detta är speciellt praktiskt för den som vill få fram komplexa industrinoise-ljud.

Det ska förresten sägas att man också kan frambringa harmoniska, behagliga ljud, som på vilken synt som helst, men det var längesedan jag använde en synt som kunde åstadkomma så mycket intressant oväsen, med så liten ansträngning. Läs mer